Stöd i arbetet

Meny
Stöd i arbetet
TypeError: null has no such function "getCollaborationGroups"
Mina samarbetsrum
Hantera samarbetsrum Se alla samarbetsrum
Mina favoriter

Inga favoriter

Byt kommun

Så gör vi hos oss– skrivregler i stort och smått

Språket förändras över tiden. En text som var acceptabel för kanske bara tio år sedan är i dag ofta föråldrad. Lidköpings kommun vill inte framstå som gammalmodig och byråkratisk. Vi vill att det ska vara lätt att förstå det vi skriver. Därför använder vi ett modernt språk och följer Myndigheternas skrivregler Länk till annan webbplats..

Skriv ska – inte skall

Ska och skall betyder samma sak, men har olika stilvärde. Skall är mer formellt och avståndstagande. Därför skriver vi ska.

Undvik ej och icke

Inte är den normala negationen i svenska språket. Om du skulle säga inte ska du också skriva inte. Ej och icke har särskilda användningsområden.
Exempel: Ej i trafik (skylt), icke-rökare.

Neutrala könsprefix

I Lidköpings kommun tänker vi på ett könsneutralt tilltal. Som exempel skriver vi tjänsteperson istället för tjänsteman.

Undvik ålderdomliga och dubbeltydiga ord

Här är en lista över ord och ordformer som du ska undvika. Men tänk på att listan inte är fullständig. Använd sunt förnuft och använd inte vissa ord slentrianmässigt bara för att du har sett dem i tidigare dokument. Om du är osäker, kontrollera stilvärdet i en ordbok. Ord med stilvärdet ålderdomligt, föråldrat eller formellt bör du undvika. Använd gärna en synonymordlista eller Regeringskansliets Svarta listan. Länk till annan webbplats.

Ålderdomliga och dubbeltydliga ord

Ålderdomliga ord

Skriv istället

avge

lämna, ge

avge yttrande

yttra sig

bestrida (kostnader)

betala, bekosta, stå för, täcka

efterlevas

följas

erforderlig

som behövs, krävs, är nödvändig

erhålla

erinran

invändning(ar), synpunkter

erlägga

betala

föreligga, föreligger

finnas, finns

förfaller

ska betalas senast, upphör att gälla

inkomma

lämna in, skicka in

ombesörja

svara för, sköta, ordna

således

därför, alltså, följaktligen

utgår

vi betalar ut, du/ni får

utgör

är, vara

åligger

är skyldig att, måste, ska

åvilar (om ansvar)

ansvaret ligger på

Undvik eller förklara fackuttryck

Fackuttryck som inte går att stryka eller byta ut får du förklara första gången du använder dem i en text, om du inte är säker på att alla läsare förstår dem. För en utomstående är till exempel uttryck som miljötillsyn, votering, brukarorienterat och särskilt boende facktermer. 

Använd inte långa ord i onödan

En text med många långa ord är tröttsam och ansträngande att läsa. Ofta är de långa orden onödiga – kortare alternativ gör texten mer lättläst och samtidigt mindre formell. Dela gärna upp sammansatta ord.

Skriv exempelvis:

  • ta tillvara istället för tillvarata.
  • komma överens istället för överenskomma.
  • begäran om omprövning istället för omprövningsbegäran.
  • avtalet om arbetstidsförkortning istället för arbetstidsförkortningsavtalet.

Substantivsjukan

Välj enkla verb (handlingsord) i stället för omskrivningar med verb + substantiv (den så kallade substantivsjukan).

Skriv exempelvis:

  • granska istället för vidta en granskning.
  • betala istället för erlägga betalning.
  • informera istället för ge information.
  • besluta istället för fatta beslut.

Välj korta prepositioner

Välj korta prepositioner, till exempel på, om, för, till, av, med, i och över. Undvik långa prepositioner som angående, beträffande, avseende, gällande och rörande.

Skriv exempelvis:

  • din ansökan om … istället för din ansökan rörande …
  • din fråga om … istället för din fråga beträffande …
  • vårt svar på remissen istället för vårt svar gällande remissen...
  • ert yttrande över förslaget istället för ert yttrande angående förslaget...

Ta bort skrytfenor

Ta bort onödiga förstavelser och förlängningar, så kallade skrytfenor.

Skriv exempelvis:

  • hyra istället för förhyra.
  • skapa istället för tillskapa.
  • behålla istället för bibehålla.
  • fråga istället för frågeställning.
  • mål istället för målsättning.
  • utbildning istället för utbildningsverksamhet.
  • besparingar istället för besparingsåtgärder.

Undvik så kallade nakna substantiv

De så kallade nakna substantiven gör texten mer formell och svårläst. Ett naket substantiv är ett substantiv som skrivs i sin grundform.

Exempel: ärende. Jämför med de ”påklädda” uttrycken: ett ärende, ärendet, flera ärenden, varje ärende, de inkomna ärendena.

De nakna substantiven fyller sin funktion när det handlar om en allmän företeelse, som i uppräkningar (ta med papper och penna), definitioner (med seniorboende menas …) och fasta uttryck (allmänt samråd, bevilja socialbidrag). I övrigt bör du klä på substantiven.

Skriv exempelvis:

  • Vi tar ut en engångsavgift istället för Engångsavgift uttages
  • Vi kommer att behandla din ansökan … istället för Vi kommer att behandla ansökan …

Se upp med ordet då

Skriv inte då när du menar eftersom eller när. Ofta blir tolkningen oklar och läsaren tvingas gissa vad du menar. Dessutom får texten en onödigt formell ton. Jämför med hur du skulle säga.

Skriv exempelvis:
Vi kan inte ta ställning till ytterligare investeringar, eftersom projektet pågår,
eller
Vi kan inte ta ställning till ytterligare investeringar när (eller medan) projektet pågår
istället för
Vi kan inte ta ställning till ytterligare investeringar då projektet pågår.

Då kan ju i ovan meningar betyda både när och eftersom och budskapet blir därför otydligt.

Använd svenska ord och stavningar

Du bör så långt som möjligt undvika engelska och svengelska ord och uttryck. Dels kan de vara svåra att förstå, stava och böja, dels är det många som retar sig på ett sådant språkbruk.

Här är några exempel på ord, uttryck och skrivsätt som du inte ska använda i kommunens texter. På internet finns utförligare listor, till exempel över datatermer. Lidköpings kommun följer Svenska datatermgruppens rekommendationer.

Använd svenska ord och stavningar

Skriv såhär

Skriv inte

e-post, mejl

e-mail, mail

e-posta, mejla i ledigt skriftspråk

e-maila

webb, webbplats

web, webplats

genomföra

införliva, implementera

starta, sätta igång

starta upp

minska

minska ner

omkostnader, fasta kostnader

overheadkostnader

KF:s, Anderssons

KF’s, Andersson’s

standarder, policyer

standards, policies

Skriv ut datum i löpande text

Skriv alltid ut datum i löpande text. Exempel: Vi träffas den 14 november 2023.

Gruppera telefonnummer och andra sifferuppgifter

Telefonnummer skrivs så här: 0121-123 45, 0510-77 00 00, 08-672 540 31. Principen är: riktnummer + två eller tre siffergrupper där den längst till höger alltid ska bestå av två siffror.

Mobilnummer skrivs så här: 0703-12 34 56 eller 070-312 34 56.

Internationellt skrivsätt för telefonnummer till Sverige är +46 510 77 00 00. Här är 46 landsnumret och 510 riktnumret utan nollan. Abonnentnumret grupperas på vanligt sätt, men utan bindestreck före.

Skriv stora tal med mellanslag

Avskilj tusental med mellanslag, inte punkt eller kommatecken. Exempel: 17 000 kronor, 3 215
registerposter. Stora och jämna belopp som 1 500 000 kronor skriver du lämpligast som 1,5 miljoner kronor.

Använd så kallat hårt blanksteg (Ctrl + Skift + blanksteg) så att talet eller telefonnumret inte bryts vid en radbrytning. För telefonnummer i löpande text bör du också använda hårt bindestreck (Ctrl + Skift + bindestreck) om riktnumret ingår.

Skriv ut ordet procent i löpande text. Exempel: 25 procent (inte 25 %)

Använd inte snedstreck i löpande text

Undvik snedstreck i löpande text. Snedstreck skapar lätt osäkerhet hos läsaren – menar du och eller eller?Dessutom är det störande för ögat med snedstreck i löpande text. I tabeller, figurer och liknande kan du använda snedstreck i betydelsen per, om och i.

Exempel: 100 invånare/km2 , 250 000 kr/år, 30 km/tim.

Det finns dessutom ett antal specialfall där snedstreck alltid används: årsskiftet 2022/2023, läsåret 2022/2023, månadsskiftet juni/juli.


Hittade ingen sökmall: Metadata 'gol_search_node' is not set - 'undefined'